Målet om det upphovsrättsliga verket ”En svensk tiger” – varför så uppmärksammat?

Av jur.kand. Frost Anna Matson.

Inledning

I juli 2020 väcktes åtal vid Patent- och marknadsdomstolen (”PMD”) vid Stockholms tingsrätt, mål B 7348–20, mot en person för upphovsrättsintrång i verket ”En svensk tiger” som skapades av Bertil Almqvist under 1940-talet. Den tilltalade hade använt olika illustrationer av det befintliga verket på internet och på omslaget till den tilltalades bok. Den 9 oktober meddelades dock en frikännande dom där PMD ansåg att de olika illustrationerna av verket inte utgjorde ett intrång i originalverkets upphovsrätt. PMD fann istället att den tilltalades förfoganden var tillåtna i enlighet med det s.k. parodiundantaget.

Vad är upphovsrätt och vad innebär den?

Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (”URL”)). Till skillnad från andra immaterialrättsliga rättigheter, såsom varumärkesrätt och patenträtt, uppstår det upphovsrättsliga skyddet omedelbart vid verkets tillkomst. Det krävs dock att verket uppvisar någon form av originalitet genom att upphovsmannen har gett uttryck för sin kreativitet samt att upphovsmannens har satt sin personliga prägel på verket (det s.k. kravet på originalitet eller verkshöjd). Det upphovsrättsliga skyddet är således formlöst, dvs. det föreligger inga krav på registrering eller dylikt.

När ett verk skyddas av upphovsrätt medför det en uteslutande rätt för upphovsmannen att förfoga över verket (1 kap. 2 § URL). Det innebär att upphovsmannen har möjlighet att framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta utgör den s.k. ensamrättsprincipen. Utöver upphovsmannens ensamrätt medför upphovsrätten även en ideell rätt (1 kap. 3 § URL). Den ideella rätten innefattar en rätt för upphovsmannen att bli namngiven när verket utnyttjas samt en rätt att motsätta sig kränkande ändringar av verket.

Trots det skydd som upphovsrätten medför finns en möjlighet att i fri anslutning till ett redan befintligt verk åstadkomma ett nytt och självständigt verk (1 kap. 4 § 2 st. URL). För att ett sådant verk ska kunna anses utgöra ett nytt verk krävs att verket präglas av upphovsmannens individualitet och uppnår kravet på originalitet eller verkshöjd. Om den konstnärliga individualiteten i det äldre verket framstår som dominerande för det nya arbetet blir det emellertid inte fråga om ett nytt verk utan en bearbetning som är beroende av upphovsrätten till det äldre verket (1 kap. 4 § 1 st. URL och NJA 2017 s. 75 p. 12).

Parodiundantaget

URL har sedan dess tillkomst genomgått omfattande förändringar, bland annat genom att regelverket har anpassats till de EU-direktiv som finns på området. Syftet med direktiven är att harmonisera medlemsstaternas upphovsrätt. Ett av dessa EU-direktiv är Infosocdirektivet (2001/29/EG). I Infosocdirektivet uppräknas ett antal tillåtna inskränkningar och undantag från upphovsrätten. Ett av dessa undantag är användning av verk i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte; parodiundantaget (artikel 5.3 k Infosocdirektivet). EU-domstolen har uttalat att det som kännetecknar en parodi är att den erinrar om ett befintligt verk samtidigt som den märkbart skiljer sig från verket samt att den har ett humoristiskt eller förlöjligande syfte (mål C-201/13 Deckmyn, punkt 20). För att parodiundantaget ska bli tillämpligt krävs, enligt Infosocdirektivet, att inskränkningen ”[…] inte strider mot det normala utnyttjandet av verket eller annat alster och inte oskäligt inkräktar på rättsinnehavarnas legitima intressen” (artikel 5.5 Infosocdirektivet).

Parodiundantaget återfinns inte uttryckligen i svensk rätt. I svensk rätt har parodier tidigare betraktats som självständiga verk (se 1 kap. 4 § 2 st. URL). Patent- och marknadsöverdomstolen (”PMÖD”) har emellertid konstaterat att detta synsätt inte längre kan tillämpas. Enligt PMÖD är det endast de undantag som återfinns i Infosocdirektivet som ska tillämpas i svensk rätt (mål PMT 1473–18).

Varför så uppmärksammat?

I det aktuella målet, där verket ”En svensk tiger” var föremål för prövning, ansåg PMD att illustrationerna visserligen uppvisade en egen konstnärlig individualitet. Eftersom illustrationerna återger tigern i originalverket, och att de väsentliga särdragen från Almqvists verk därmed är framträdande, ansåg PMD emellertid inte att det var fråga om nya och självständiga verk. PMD ansåg istället att illustrationerna skulle omfattas av parodiundantaget eftersom användningen av originalverket har använts på ett sådant parodiskt sätt som har varit inriktat på vad tigern har kommit att bli en symbol för snarare än mot originalverket som sådant.

Eftersom PMÖD tidigare har uttalat att det i svensk rätt finns ett parodiundantag kan det ifrågasättas varför detta mål har kommit att bli så medialt uppmärksammat. Domen medför i sig inget nytt och rättsläget på området får anses vara förhållandevis klarlagt. Trots det har åklagaren i sin sakframställan argumenterat för att illustrationerna utgör ett intrång i originalverkets upphovsrätt och nämner inte ens parodiundantaget.

Det kan tänkas att den mediala uppmärksamheten har berott på de konsekvenser som domen skulle ha medfört om PMD hade kommit fram till att parodiundantaget inte hade varit tillämpligt. Om det hade blivit en fällande dom skulle det ha inneburit en stor inskränkning i satirikers och komikers arbete. Det skulle dessutom ha påverkat media och flertalet tv-program.

Ytterligare en aspekt som kan tänkas vara av betydelse för målets mediala uppmärksamhet är den armbindel med svastika som tigern bär i flera av illustrationerna. Här kan det tänkas att armbindeln och dess motiv uppfattas som provocerande. EU-domstolen har emellertid uttalat att det ofta ligger i parodins natur att provocera och det i sig gör inte att den blir otillåten, såvida den inte kommer i konflikt med andra intressen såsom principen om icke-diskriminering (mål C-201/13 Deckmyn, punkt 27 och 31). I det här fallet konstaterade PMD att det inte fanns något diskriminerande syfte med armbindeln och dess motiv. Syftet med armbindeln var snarare att göra ett avståndstagande från de idéer som härskade i Nazityskland.

Vad innebär målet i praktiken?

Som tidigare nämnt medför domen i sig inget nytt. Vidare är rättsläget på området förhållandevis klarlagt genom PMÖD:s tidigare uttalanden. Domen kan dock i viss mån anses förtydliga vad som ska anses utgöra en parodi i lagens mening och som därmed utgör en giltig inskränkning i upphovsrätten. Det ska dock poängteras att domen har meddelats av PMD, dvs. en underinstans, varför domen inte har något prejudicerande värde. Vidare finns en möjlighet för parterna att överklaga domen till fram till och med den 30 oktober 2020. I skrivande stund har emellertid inget överklagande inkommit till PMD.

Advokatfirman Evander HB tillhandahåller rådgivning och tjänster inom bl.a. tvistelösning och immaterialrätt. Vi bistår löpande våra kunder i den typen av frågor som behandlas i denna text.

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email