När en person går bort övergår den avlidnes alla ägodelar, avtal och skulder till ett så kallat dödsbo och i juridisk mening är dödsboet en juridisk person. Företrädare för dödsboet kallas dödsbodelägare och det är alla som ärver den avlidne. Vem som är dödsbodelägare framgår av bouppteckningen när den är registrerad hos Skatteverket. De allra flesta tycker det är svårt att veta vad man ska göra vid ett dödsfall och i vilken ordning.
Först och främst behöver man bland annat skaffa ett dödsfallsintyg hos Skatteverket så snart de har registrerat dödsfallet. Det behövs för att tillfälligt kunna ta hand om och vårda dödsboets egendom. Någon av dödsbodelägarna till exempel maka/make eller sambo till den avlidne kan behöva intyget i väntan på bouppteckningen. På hemsidan på efterlevandeguiden.se finns en bra översikt över det viktigaste man behöver ta tag i först.
Att sköta bankärenden
Banken får reda på att en kund har avlidit via offentliga register, men det kan ändå vara bra att kontakta banken och tala om vad som har hänt. De ger ofta vägledning om vad du måste göra och vad banken står till tjänst med vid ett dödsfall. De hjälper till med att betala nödvändiga räkningar så som till exempel hyra, skatt, el eller bolåneräntor samt begravningskostnader och kostnader för bouppteckning.
När banken får kännedom om dödsfallet sker en rad automatiska åtgärder:
- Bank-, betal- och kreditkort samt BankID spärras.
- Eventuella e-fakturor i Internetbanken skickas istället som pappersfaktura till dödsboet.
- Internetbanken, mobilbanken och Kundcenter Privat avslutas.
- Dispositionsrätter tas bort för god man och förvaltare.
- Kapital- och räntebesked skickas till dödsboets adress.
Uttag från dödsboets bankkonton
Innan bouppteckningen är registrerad av Skatteverket, godkänner banken inga uttag från den avlidnes konto. Det gäller även om man har gjort utlägg för dödsboets räkning som man har kvitto på, man kan endast betala löpande fakturor för dödsboet.
